Serpentine – enkel i formen, rik i uttrycket

– Tanken med Serpentine var att skapa en fåtölj som uttrycksmässigt knyter an till den skandinaviska designhistorien samtidigt som den tittar framåt och känns samtida på en och samma gång, säger Johan Ridderstråle.
Han sitter i Broberg & Ridderstråles studio i Stockholm vid ett stort glasbord där böcker, datorer och papper ligger i prydliga högar. Genom skyltfönstren lyser solen in på en fåtöljprototyp i formpressat trä stående på en snickarbänk.
– Vi ville att kurvan skulle landa och bäras upp på ett fint sätt. Stativet skulle vara tydligt redovisande men ändå nätt och fiffigt i hur fåtöljen är upphängd, förklarar Johan och lyfter träskalet från stativet för att visa materialmötet.
 

Serpentines formspråk känns självklart medan omsorgen om detaljer är enorm. Stålrör sveper sömlöst runtom det S-formade skalet för att till sist landa i rostfria små fötter som reflekterar ljuset. 
– Vi har jobbat mycket med detaljer som ska kännas intressanta, som hur armstödet är genomfört eller dimensionerna på stålet som uppe vid armstödet är ganska tunt för att sedan gå ner i bredare rör för att få stabilitet, vilket i sig blir en fin detalj. 
Stolsdynan går enkelt att knäppa av precis som alla komponenter i fåtöljen går att ta isär för att renoveras och underhållas. Serpentine kläs i fårskinn, tyg eller läder och armstödet finns både trärent och i lindat läder för att ge olika uttryck åt samma grund. 
– Olika material, klädslar och stoppning gör att Serpentine kan få olika liv beroende på miljö och sammanhang, säger Johan. 

Johan och Mats har varit en designduo ända sedan de båda började på Konstfack år 2001. Den berömda magkänslan är något som hållit ihop dem i 25 år.
– Magkänslan är en nyckel till varför vi har jobbat tillsammans så länge, den säger inte alltid samma sak, men den är i synk, säger Johan.
– Jag vet ju direkt när jag kommer på en idé som Johan inte kommer gilla, säger Mats Broberg. 
– Och det är väldigt bra, jag känner ju likadant och då får man motivera det för sig själv. Är det här någonting värt att tjata igenom, fyller Johan i. 
Något de lärt sig genom åren är också att inte jobba allt för strategiskt. Hur säker man än är på en idé så kommer den inte att se likadan ut i slutändan. 
– Är det något vi har så är det en öppenhet inför att ta det dit det bär oss. Tittar man tillbaka på det vi gjort, som vi själva tycker är riktigt bra, så har fröet till den idén aldrig gått från A till Ö.
– Ibland gäller det bara att hoppa in i processen utan att tänka att ”det här måste bli någonting”. Det har alltid kunnat leda till något annat, säger Johan.